- 2016-09-08 22:35
#9714
Hej Mats,
ja priserna kan vara helt galna från Tyskland och nedåt i Europa. Var med och hjälpte till i samband med en försäljning av en TR5PI till Tyskland. Den var i stort sett färdigrenoverad, endast koppling av de nydragna elen till instrument och brytare samt luftburk och diverse stödplåtar och luftstyrning i motorrumet var kvar att montera. Allt genomgånget och åtgärdat och den tyske spekulanten (volvoentusiast med flera äldre Volvomodeller, 5-6 st, hemma i garaget) kom också i sin V70 med värdens (i mina ögon lyxigaste, tekniskt sett ultimata och allra mest lättlastaste biltransportkärra. Han hade också en Spitfire och en TR4 i detta "hemgarage". Jag var mellanhand vad gällde de formella aspekterna med export och översättning, så att båda var helt införstådda med vad som gällde från svensk sida och var också tolk på engelska till alla tyska frågor respektive svar på från säljare på svenska. Affären slutade på 15000 €, vilket var billigt tyckte jag med tanke på skicket. Tysken blev så förtjust att han gav mig 2 lådor Gösser Bier som tack för hjälpen med tolkningen. Och nu kommer slutklämmen på historien. Två veckor senare fick jag ett mail från tysken, som berättade att han hade transporterat TR5:an direkt till sin(!) Triumphspecialist 50 km hemifrån, där den skulle demonteras fullständigt för en helrenovering. Om fler personer har liknade beteende runt om i Europa och betalar sig till mint condition, så driver detta upp priserna alldeles för högt. Då handlar det enbart om samlarvärde. Kanske bilarna inte ens används och bara samlar damm, där de står.
Jag var även med om en annan liknande affär - också en TR5PI som lämnade Sverige. Köpare i Tyskland, svenskt utgångspris 225000 kronor. Bilen angavs vara i extremt fint skick. Tysken, som länge letat efter en TR5PI i bra skick, kände jag sedan tidigare. Bilen nylackerad av proffs samt åtgärdad mekaniskt överallt "där det behövdes", äkta skinnsäten och nya mattor. Vid noggrann inspektion och provning visade sig följande: Hela bakvagnen gick att flytta c:a ½-tum i sidled - vanligt på IRS-upphängning - bussningarna helt slut - vinglig på asfalt som numera överallt medför spårning i fördjupningar efter alltför många tunga långtradare - hyfsat lätt att åtgärda, 2:ans växel skrapade allt som oftast vid nedväxling, glapp i rattstång + att kuggstången flyttade sig i sidled när man vred på ratten = bussningarna slut, skarven mellan bakskärmar och karossens överdel just där sittbrunnen slutar var igenspacklad - kommer med tiden att spricka upp och släppa in vatten, bromsar tog rejält ojämnt. Det blev förstås ingen affär. Givetvis hade säljare och tysken haft telefonkontakt innan sverigebesöket. Bilen blev lite senare såld, inte till Tyskland men åtminstone till Danmark. I danska klubbens medlemstidning skrev dansken ett halvår senare om sitt lyckade köp av mycket fin svensk TR5:a för 200000 SEK, vilket han tyckte var ett bra pris. Visserligen är TR5PI den mest eftertraktade av Triumphs sportbilar men ett utgångspris på 225000 för 10 år sedan på en bil med dessa brister och kanske ännu fler, som hade upptäckts efter en tid, var ett klart överpris.
Kontinentala Triumphspekulanter har kanske hittat sin guldgruva i Sverige. Den tyska säljsajten hade dessbättre även Triumph till normala priser, men man kan undra hur skicket är på dessa.
Den som inte använder hypoidolja i trunnions har förtjänat en dikeskörning
Spitfire Mk3 -69. Kinaturisterna filmar hellre en Spitfire än kungliga slottet
GT6 Mk2 -69
Triumph 2000 Mk2 -73